Värdet av att vara trevlig är stort tycker jag..
På mitt jobb ringer det ofta, det ringer folk som är nöjda, missnöjda, ledsna, glada eller förbannade..
Jag svarar alltid lugnt och vänligt och det har jag märkt ger en oanande effekt många gånger..
En rytande röst kan bli len som sammet, harklande och ursäktande eftersom dom förstår att jag bara sitter där och svarar och är trevlig.
Jag kanske tycker att beslut är lika galet som just den som jag har i luren men att inte jag heller kan påverka det som skett..
Jag fullkomligt älskar att ha *okända* människor i mitt öra, där jag får höra levnadshistorier som gör att min inre fantasi genast skenar iväg.
*vem är han/hon, vad sysslar (den) med, är personen svag, nej troligen inte eftersom den vågar ringa och säga ifrån om det som den tycker är fel*
Ofta så slutar samtalen med ett tack för att du ville lyssna och även fast jag egentligen inte sagt så mycket så inser jag att det är just tiden som är viktig. Tänka sig hon hade tid att höra på det jag hade att säga.
Jag älskar människor och är ärligt intresserad av levnadsöden, positiva eller negativa - hur ska vi kunna påverka så det blir bättre för så många som möjligt !?!
Visst blir jag galet trött på mitt trevliga sätt ibland, och funderar på hur jag skulle reagera om jag ringde upp just mig själv...:)
Ärligt så tror jag faktiskt att jag skulle bli glad,
att mötas av en automatiskt röst som säger att jag är nummer 67 i kö avskyr jag,
att mötas av någon som bara kopplar vidare avskyr jag,
att inte tas på allvar hatar jag som fan.
Man måste försöka tänka att den här som ringer inte har något agg till just mig, utan bara har det så besvärligt eller jobbigt i sin vardag att den bara måste få ösa sin skit över någon..
Jag kan vara din någon.
Jag kan vara din någon om jag oxå bara får ösa min skit ibland, för givetvis så är inte allt rosenrött för den som gör dagen eventuellt bättre för andra.
Jag skulle vilja vara den där människan som får just dig att känna sig som du är den viktigaste personen jag mött just den dagen.
Vi glömmer ofta bort värdet på människan - just för värdet av tiden.
Tiden kan vara gudomlig medans avsaknad av tid kan vara ett gissel.
Mina tankar snurrar på så ibland blir mina ord lite röriga, men okey jag vill ha det så.
Jag vill inte ha planerade ord som ska skrivas utan jag skriver för att planera ord.
Nu ska jag strax lägga mig och lyssna på Karlavagnen som oxå handlar om människors tankar,
och det intresset hoppas jag aldrig tar slut hos mig.
Nyfikenheten på andra människors liv utan att för den delen frossa i folks olycka är för mig en självklarhet.
Natti Natti
//M
På mitt jobb ringer det ofta, det ringer folk som är nöjda, missnöjda, ledsna, glada eller förbannade..
Jag svarar alltid lugnt och vänligt och det har jag märkt ger en oanande effekt många gånger..
En rytande röst kan bli len som sammet, harklande och ursäktande eftersom dom förstår att jag bara sitter där och svarar och är trevlig.
Jag kanske tycker att beslut är lika galet som just den som jag har i luren men att inte jag heller kan påverka det som skett..
Jag fullkomligt älskar att ha *okända* människor i mitt öra, där jag får höra levnadshistorier som gör att min inre fantasi genast skenar iväg.
*vem är han/hon, vad sysslar (den) med, är personen svag, nej troligen inte eftersom den vågar ringa och säga ifrån om det som den tycker är fel*
Ofta så slutar samtalen med ett tack för att du ville lyssna och även fast jag egentligen inte sagt så mycket så inser jag att det är just tiden som är viktig. Tänka sig hon hade tid att höra på det jag hade att säga.
Jag älskar människor och är ärligt intresserad av levnadsöden, positiva eller negativa - hur ska vi kunna påverka så det blir bättre för så många som möjligt !?!
Visst blir jag galet trött på mitt trevliga sätt ibland, och funderar på hur jag skulle reagera om jag ringde upp just mig själv...:)
Ärligt så tror jag faktiskt att jag skulle bli glad,
att mötas av en automatiskt röst som säger att jag är nummer 67 i kö avskyr jag,
att mötas av någon som bara kopplar vidare avskyr jag,
att inte tas på allvar hatar jag som fan.
Man måste försöka tänka att den här som ringer inte har något agg till just mig, utan bara har det så besvärligt eller jobbigt i sin vardag att den bara måste få ösa sin skit över någon..
Jag kan vara din någon.
Jag kan vara din någon om jag oxå bara får ösa min skit ibland, för givetvis så är inte allt rosenrött för den som gör dagen eventuellt bättre för andra.
Jag skulle vilja vara den där människan som får just dig att känna sig som du är den viktigaste personen jag mött just den dagen.
Vi glömmer ofta bort värdet på människan - just för värdet av tiden.
Tiden kan vara gudomlig medans avsaknad av tid kan vara ett gissel.
Mina tankar snurrar på så ibland blir mina ord lite röriga, men okey jag vill ha det så.
Jag vill inte ha planerade ord som ska skrivas utan jag skriver för att planera ord.
Nu ska jag strax lägga mig och lyssna på Karlavagnen som oxå handlar om människors tankar,
och det intresset hoppas jag aldrig tar slut hos mig.
Nyfikenheten på andra människors liv utan att för den delen frossa i folks olycka är för mig en självklarhet.
Natti Natti
//M
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar