inte något speciellt att skriva om men har ändå tid över och behöver koppla av med lite ord.
I morse när jag vaknade så hade det snöat igen *suck* fast vem borde vara förvånad vi är ju faktiskt fortfarande i mars.
Jag vet inte om jag har riktigt koll på läget inför kongressen men vi får se hur det blir, i morgon är det förmöte och det är från det jag kan börja jobba riktigt ordentligt..
Jovisst ja en rolig sak hände idag, Lena som vi träffade i Phuket 2012 ringde mig idag och hon ska boka resa samma tid som oss.....så det blir lite av ett reunion med henne och några till som vi träffade då och några som vi träffade förra året..:) Vad det är lätt att få vänner överallt bara man är lite glad och bjussar på sig själv..
I morgon har jag en välbehövlig sovmorgon så nu tänker jag faktiskt sitta upp en stund ikväll för att vara säker på att INTE vakna kl 05.00 utan kunna utnyttja tiden till sömn..
Min systerdotters pappa har fått hjärtinfarkt, fick åka in akut och vidare till Eskilstuna där dom gjorde en sprängning..:( han klarade sig bra men man blir också medveten om hur skört livet är och det känns alltid lite skrämmande när det kommer närmre och längre ned i åldrarna...*Jag vill inte dö - än*
Jag känner mig lite ledsen eller nedstämd...
Det är ingen som har varit dum mot mig utan bara att jag känner mig lite utanför just nu i min släkt.
Min ena syster säger saker som tydligen inte är sanningen utan hon säger saker som hon tror att jag blir glad av att höra !?!.......Jag blir ledsen för att hon gör som sin *gubbe* säger och inte vad hon vill. Hennes gubbe är ganska bra egentligen men bara när det passar honom, han ser alltid fel hos någon/några och just nu är det jag som är sämst. Jag råkade säga till honom på skarpen när han satt och hånade mig och mina systrar. Jag vet att han inte menar det han alltid säger men ibland blir jag bara toktrött på folks jävla idiotier. Jag är glad för hennes dotter som jag försöker ha lite kontakt med och som väl är ser hur tokigt hennes mamma väljer att leva..
För hon väljer faktiskt och väljer bort det hon tycker om !!!
Är bara en syster som hör av sig till mig och min älskade farsa förståss...
Ibland får jag för mig att dom inte tycker om mig för att jag just gillar pappa och även hans *nya* fast hon har en del eller en stor brist som jag inte gillar.
Men jag kan inte välja min pappas liv och jag vill inte det heller utan vill bara att han ska må bra och ha det bra. Mamma ringer inte heller längre och det är jag inte arg på alls utan jag vet att hon har det bra och att systrarna är där och hjälper henne..
Men jag orkar inte med att höra vad jag säger och gör på FB, att mina systrar praktiskt taget vet allting om mig och jag vet ingenting om dom.
Jag tror faktiskt att dom är lite avundsjuka på att jag faktiskt lever och har vänner omkring mig, medans dom lever sitt liv genom sina män och oftast tycker och gör som dom vill.
Det är lite tragiskt tycker jag men ser också att det då har blivit lite för lätt för dom att *klanka* ner på mig. Jag älskar min familj så det är inte så men vi har blivit så himla olika, jag engagerar mig i hur människor lever och vill att så många ska ha det så bra som möjligt medans dom ofta bara ser sin lilla familj och sitt lilla hem. Jag är lik min pappa, och det är jag glad för och det sa han häromdagen när jag ringde honom. Du och jag är bra lika och det gjorde mig glad...:) och han är så snäll och är glad om det går bra för oss och har alltid ställt upp och därför vill jag finnas för honom..
Är nog bara en svacka jag känner just nu, men orkar lixom inte bry mig om människor som inte verkar ha tid ens att slå en signal till mig och någonsin fråga hur mår du ?...Punkt..
Jag mår ganska bra och blir ledsen över att många verkar må så dåligt.
Man ser det på FB tex där kompisar hittar 1000 fel och alltid är det pga alla andra och särskilt då politikerna. Jag vet hur många det är som är fritidspolitiker och lägger ner så mycket tid på att så många som möjligt ska få det bättre men får i ansiktet att dom är maktgalna och gör allt för sin egen skull ?? Suck...som fritidspolitiker så har man mindre skydd och mindre *lön* än vad en med fast anställning har men ändå väljer man det för att man vill och tror på det man sysslar med.
Jag har slutat gå in i dom diskussionerna för jag är ju inte som dom andra säger dom då...?
Nähä och hur vet dom hur dom andra är undrar jag ?
Folk tycker så mycket utan att själv resa på arslet och göra en släng för någon annan, det får mig att bli trött..
Jag gillar mest att skriva med några tjejer på FB som jag egentligen inte känner så där väldans mycket utan vi har råkats för att vi bor i en *lagom* kommun där dom flesta känner varandra eller har någon gemensam vän.
Det är vi som sporrar varandra och om jag vetat vad jag vet idag så hade vi nog varit riktiga vänner mycket tidigare..:) men bättre sent än aldrig.
I morgon har Thomas och jag sovmorgon..Yiihaaa..och det ser jag verkligen fram emot, han är den bästa människa jag vet och jag tycker om att vara med honom, även om vi inte alltid gör nåt. I november har vi varit tillsammans i 30 år haha, det är mer än halva våra liv så det är väl inte så underligt att man växt ihop.
Ett liv utan honom vore knappt ett liv värt att leva...
Nu ska jag kolla runt lite på andra bloggar och se vad folk har att bjuda på, är det som hos mig kanske, lite vardagstjat om vikt, politik, vänner och nesor..!?!
Sov gott nu på er fast jag ska sitta uppe en stund till..
Kärlek och respekt - ska det vara så jävlar svårt !?!
//M
I morse när jag vaknade så hade det snöat igen *suck* fast vem borde vara förvånad vi är ju faktiskt fortfarande i mars.
Jag vet inte om jag har riktigt koll på läget inför kongressen men vi får se hur det blir, i morgon är det förmöte och det är från det jag kan börja jobba riktigt ordentligt..
Jovisst ja en rolig sak hände idag, Lena som vi träffade i Phuket 2012 ringde mig idag och hon ska boka resa samma tid som oss.....så det blir lite av ett reunion med henne och några till som vi träffade då och några som vi träffade förra året..:) Vad det är lätt att få vänner överallt bara man är lite glad och bjussar på sig själv..
I morgon har jag en välbehövlig sovmorgon så nu tänker jag faktiskt sitta upp en stund ikväll för att vara säker på att INTE vakna kl 05.00 utan kunna utnyttja tiden till sömn..
Min systerdotters pappa har fått hjärtinfarkt, fick åka in akut och vidare till Eskilstuna där dom gjorde en sprängning..:( han klarade sig bra men man blir också medveten om hur skört livet är och det känns alltid lite skrämmande när det kommer närmre och längre ned i åldrarna...*Jag vill inte dö - än*
Jag känner mig lite ledsen eller nedstämd...
Det är ingen som har varit dum mot mig utan bara att jag känner mig lite utanför just nu i min släkt.
Min ena syster säger saker som tydligen inte är sanningen utan hon säger saker som hon tror att jag blir glad av att höra !?!.......Jag blir ledsen för att hon gör som sin *gubbe* säger och inte vad hon vill. Hennes gubbe är ganska bra egentligen men bara när det passar honom, han ser alltid fel hos någon/några och just nu är det jag som är sämst. Jag råkade säga till honom på skarpen när han satt och hånade mig och mina systrar. Jag vet att han inte menar det han alltid säger men ibland blir jag bara toktrött på folks jävla idiotier. Jag är glad för hennes dotter som jag försöker ha lite kontakt med och som väl är ser hur tokigt hennes mamma väljer att leva..
För hon väljer faktiskt och väljer bort det hon tycker om !!!
Är bara en syster som hör av sig till mig och min älskade farsa förståss...
Ibland får jag för mig att dom inte tycker om mig för att jag just gillar pappa och även hans *nya* fast hon har en del eller en stor brist som jag inte gillar.
Men jag kan inte välja min pappas liv och jag vill inte det heller utan vill bara att han ska må bra och ha det bra. Mamma ringer inte heller längre och det är jag inte arg på alls utan jag vet att hon har det bra och att systrarna är där och hjälper henne..
Men jag orkar inte med att höra vad jag säger och gör på FB, att mina systrar praktiskt taget vet allting om mig och jag vet ingenting om dom.
Jag tror faktiskt att dom är lite avundsjuka på att jag faktiskt lever och har vänner omkring mig, medans dom lever sitt liv genom sina män och oftast tycker och gör som dom vill.
Det är lite tragiskt tycker jag men ser också att det då har blivit lite för lätt för dom att *klanka* ner på mig. Jag älskar min familj så det är inte så men vi har blivit så himla olika, jag engagerar mig i hur människor lever och vill att så många ska ha det så bra som möjligt medans dom ofta bara ser sin lilla familj och sitt lilla hem. Jag är lik min pappa, och det är jag glad för och det sa han häromdagen när jag ringde honom. Du och jag är bra lika och det gjorde mig glad...:) och han är så snäll och är glad om det går bra för oss och har alltid ställt upp och därför vill jag finnas för honom..
Är nog bara en svacka jag känner just nu, men orkar lixom inte bry mig om människor som inte verkar ha tid ens att slå en signal till mig och någonsin fråga hur mår du ?...Punkt..
Jag mår ganska bra och blir ledsen över att många verkar må så dåligt.
Man ser det på FB tex där kompisar hittar 1000 fel och alltid är det pga alla andra och särskilt då politikerna. Jag vet hur många det är som är fritidspolitiker och lägger ner så mycket tid på att så många som möjligt ska få det bättre men får i ansiktet att dom är maktgalna och gör allt för sin egen skull ?? Suck...som fritidspolitiker så har man mindre skydd och mindre *lön* än vad en med fast anställning har men ändå väljer man det för att man vill och tror på det man sysslar med.
Jag har slutat gå in i dom diskussionerna för jag är ju inte som dom andra säger dom då...?
Nähä och hur vet dom hur dom andra är undrar jag ?
Folk tycker så mycket utan att själv resa på arslet och göra en släng för någon annan, det får mig att bli trött..
Jag gillar mest att skriva med några tjejer på FB som jag egentligen inte känner så där väldans mycket utan vi har råkats för att vi bor i en *lagom* kommun där dom flesta känner varandra eller har någon gemensam vän.
Det är vi som sporrar varandra och om jag vetat vad jag vet idag så hade vi nog varit riktiga vänner mycket tidigare..:) men bättre sent än aldrig.
I morgon har Thomas och jag sovmorgon..Yiihaaa..och det ser jag verkligen fram emot, han är den bästa människa jag vet och jag tycker om att vara med honom, även om vi inte alltid gör nåt. I november har vi varit tillsammans i 30 år haha, det är mer än halva våra liv så det är väl inte så underligt att man växt ihop.
Ett liv utan honom vore knappt ett liv värt att leva...
Nu ska jag kolla runt lite på andra bloggar och se vad folk har att bjuda på, är det som hos mig kanske, lite vardagstjat om vikt, politik, vänner och nesor..!?!
Sov gott nu på er fast jag ska sitta uppe en stund till..
Kärlek och respekt - ska det vara så jävlar svårt !?!
//M
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar