Borgarbracka

När jag slutade min 2-åriga gymnasielinje så kliade det i fingrarna på mig att få börja jobba..

Jag skrev in mig på arbetsförmedlingen samtidigt som jag tänkte kuta runt överallt på arbetsplatser och visa upp mig för att sälja min kunskap.
En dag så ringde dom från af att dom hade ett ev jobb till mig...
barnflicka på Söder !!!

Jisses tänkte jag och blev helt plötsligt osäker på om jag ens gillade barn men hoppade på cykeln och for iväg ner till det fina området i stan..
En kvinna med klass, jag antar det var en sån som man kan kalla lady :) öppnade dörren och visade mig in i huset..

Så jäkla tjusigt, så jäkla många och fina kristallkronor, så många konstverk och så mycket av allt att det bara lyste pengar i huset, jävla borgarpack var ord som dök upp i mitt huvud, jag sa det inte högt men tanken var där.

Här är vår son, fram kom en kille på cirkus 3 år som log finurligt mot mig, tjena killen sa jag är allt väl ?
Han log och hängde sig fast vid mitt ben och verkade inte vilja släppa taget.

Jag gillade pojken och jag hann tänka stackars sate som behöver växa upp i ett sånt här hem.

Ladyn malde på om arbetsuppgifter som jag skulle sköta, se efter pojken, laga mat, baka och lite lättare städning -jävla borgarbracka tänkte jag igen, fattar du inte att jag INTE vill ha det här jävla jobbet..

Ja just det och så kan det hända att du får jobba ibland när vi har gäster, laga mat och servera...??
Va fan tänkte jag fattar du inte att min egna måltid handlar om korv med mos vid Hugos ...borgarbracka..

Jag gick bakom hennes rygg och hade en obehaglig känsla i halsen jag spyr, jag spyr på eländet..

Vi får höras av hör jag plötsligt ladyn säga och jag hoppar upp på min cykel för att trampa hem till morsan det fortaste jag kunde...hur gick det undrade hon..

Jag svarade inte utan slog upp numret till Statt i byn, har ni kvar platsen som diskare undrade jag...!?!
Ja svarade G i andra änden, jag tar den sa jag...men det är helgjobb och delad tur..
Jag tar det skrek jag och la på luren, lättad.

Dagen efter ringde ladyn och sa att hon och sonen fastnat för mig och ville gärna se mig som  anställd hemma hos dom, bland barn, grytor och dammande av prismor..

Tyvärr, hörde jag mig själv svara - jag fick ett sånt bra erbjudande på annat håll som jag inte kunde tacka nej till...:)
Jag hörde borgarbrackan dra efter andan men då hade jag redan tackat för samtalet och lagt på luren..

Det var mitt första möte med rikemansfolk, det var inte jobbet som *hemsamarit* som egentligen fick mig att må illa eller skämmas..
Det var att borgartrollet allvarligt trodde att jag skulle vara lycklig som få om jag fick passa upp på dom !!!

Kyss dig i arslet borgarpack..
Jag jobbar inte kvar på Statt och jag älskar livet, men skulle även idag tacka nej till dig och inte på det sättet som jag hade smaken att göra då...

Det är nya tider baron, och låt oss aldrig för guds skull hamna där igen..

//M